Ikväll har jag umgåtts med tonårssonen som varit hos sin pappa en vecka. Alltid mysigt när han är tillbaka och fyller vår lilla lägenhet med ljud.

Har pratat med min exman (sonens pappa) i telefon. Idag har han fått första cellgiftsbehandlingen mot sin testikelcancer. Han var trött, men mådde efter omständigheterna bra. Försöker tänka positivt, men shit vad allt detta skrämmer mig. Min exman är en man som står stadigt med båda fötterna på jorden, men nu har han varit rejält omskakad. Önskar av hela mitt hjärta att skiten inte kommer tillbaka!!

Avslutade kvällen med ett kortissamtal med Hjärtat, som var så trött att han nästan pratade i sömnen. Han jobbar inom en bransch som jobbar häcken av sig inför jul och denna veckan är kulmen för deras del.

Så nu är det dags att släcka lampan och ögonen. Natti natti!!

Sov nästan ingenting i natt och har tillbringat större delen av den här måndagen under täcket hemma i soffan. Har tyckt lite synd om mig själv, så där som man gör ibland. Men sen har jag kikat in på Facebook och då har jag skämts över min självömkan. Inte fan är det synd om mig för att jag är sömnig en dag! Det finns väldigt mycket värre saker att må dåligt över och det har jag, tyvärr, blivit påmind om idag. Ibland behöver man nog sig en tankeställare, tror jag. 

Så även om jag har en kass dag, finns det de som har det väldigt mycket värre. Jag gnäller lite i tysthet, och lider med dem var smärta är så oerhörd idag.